
Matparker
Ju tätare bebyggelse, desto kortare resor, lyder ofta resonemanget för planeringen av en hållbar stad, men då glömmer man bort matförsörjningen som är själva basen för vår existens. Om vi planerar in grönytor i stadskärnorna och förorterna och hittar ett fungerande sätt att odla mer mat på dessa, minskar sträckan för matdistribution och avfallstransport avsevärt, och invånarnas matberedskap ökar. Om oanvända asfaltsytor och kortklippta gräsmattor omvandlas till matproducerande parker, ökar dessutom den biologiska mångfalden.
Bara de bifintliga grönområden i Sveriges 36 största städer utgör tillsammans 100’000 hektar, en yta lika stor som en tredjedel av Gotland. I många städer skulle det vara fullt möjligt att täcka hela befolkningens rekommenderade intag av frukt från planteringar inom stadens gränser. Enligt beräkningar skulle tom. London med sina 8,8 miljoner invånare kunna producera en tredjedel av sitt frukt- och gönsaksbehov endast på stadens egna övergivna ytor, alltså ytor som inte ens används till rekreation idag.
Klimatet är mildare i städer än utanför dem, tack vare alla hårdgjorda ytor och husfasader som lagrar solens värme. Det gör att vi kan odla även mer värmekrävande arter i dessa gynnsamma mikroklimat.
Städernas potential
Detta valnötsträd har stått på kungliga Myntkabinettets innergård på Kungsholmen i Stockholm sedan 1950-talet.

Glädjande nog finns det redan många satsningar för produktion av grönsaker i städernas kolloniträdgårdar, villaträdgårdar och gemensamhetsodlingar. Nya pallkragar sätts upp där intresserade invånare får förverkliga sina egna odlingsprojekt, men ansvaret ligger ofta på individerna, vilket gör att projekten lever vidare eller faller beroende på möjligheterna för ideellt engagemang. De kan i värsta fall bli ännu mer kortlivade än grödorna själv.
Ettåriga grödor

Vedartade växter i form av träd och buskar, samt örtartade perenner planteras flitigt i våra stadsparker redan i dag. Men dess prydnadsfunktion skulle i mycket srtörre utsträckning kunna kompleteras med ”ätbarhet” och ”bidrag till biologisk mångfald”. En avancerad odlingsteknik som kan tillämpas för det finns redan idag, går under begreppet ”skogsträdgårdar” och är ett matproducerande ekosystem inom samlingsbegreppet ”agroforestry”.
Fleråriga grödor
Kollektiva matparken "Odla ihop" i Tanto, Stockholm.

Skogsträdgården i Rågdalen, Huddinge..
Städer i Sverige som har kommit långt med att etablera urbana skogsträdgårdar och parker med inslag av många ätbara grödor är Malmö, Lund, Enköping, Västerås och Örebro. Där planteras det många frukt-, och nötträd varje år samtidigt som annan matproduktion i det urbana landskapet uppmuntras.
Exempel på skogsträdgårdssystem i Stockholm som förgyllar samhället med ätbart i vår livsmiljö:
Bra förebilder

Utställningen "Odla staden" i Naturhistoriska riksmuseets innergård i Stockholm.
-
Bagisodlarnas skogsträdgård i Bagarmossen
-
Martinskolans skolgård i Hökarängen
-
Rågdalens skogsträdgård i Huddinge
-
Odla ihop i Tantolunden
-
Skogsträdgården vid Stockholms Universitet
-
Utställningen ”Odla staden” i Naturhistoriska riksmuseets innergård
-
Möjligheternas trädgård på Skansen
Lekotoper är platser för lek i naturliga miljöer som kombineras med urbana ekosystemtjänster. Det är en utmärkt miljö som bara vinner på när en stor andel av växterna är ätbara. De blir ännu mer atraktiva för barnan när de kan plåcka mellanmålen i leken, vilket gör att de lättare förstår växternas värde.
Mycket lämpliga platser att anlägga lekotoper är parker i anslutning till skolor, eller varför inte integrera den ätbara lekmiljlön direkt på skolgården, där den även kan utgöra ett viktigt pedagogiskt insnlag. Ett bra exempel på det finns på Martinskolans skolgård, som vi har anlagt 2021-2024.
Lekotoper

Ätbara lekotopet "Eklunden" i Örebro.
I boken Skogsträdgården – Odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg, utgiven av Hälsingbo Skogsträdgård AB, hittar ni mycket detaljfakta om ätbara ekosystem, samt en värdefull samling med porträtt av växter som passar i en matpark.
Literatur
